TILLGÄNGLIGHET UT I MINSTA DETALJ

31 August 2014

Kategori: Offentlig miljö & butiker

När Örebro kommun skulle etablera ett Servicecenter, för att samla alla kontaktpunkter för medborgarna på ett ställe oavsett fråga, fick Moodify äran att utföra uppdraget som inredningsarkitekt. Uppdragets huvudfokus var att utforma lokaler med fokus på alla människor, oavsett behov, som samtidigt inte fick kännas som en väntsal utan i stället informellt och avslappnat. Att få in byggnadens historiska charm, men även vara modernt och utrustat med senaste tekniken, var också önskemål. Även om det finns många regler och lagar som styr utformningen av lokaler dit allmänheten har tillträde, ville Moodify gå steget längre och på ett naturligt estetiskt vis även utforma lokalerna med små detaljer som förhöjer upplevelsen av besöket. 

”Vi har arbetat med Anna vid flera tillfällen, nu senast med Örebro kommuns Servicecenter. Hon är lätt att ha att göra med, hon levererar det hon ska och det är ordning och reda på allt – plus lite till. Kommunikationen är alltid bra och Anna tar reda på saker och återkopplar precis som hon lovar. Jag har alltid varit trygg i det hon har åtagit sig att göra och den största anledningen till att vi använder Anna är hennes idéer kring utformningen av våra lokaler plus inredning. Hon har hjälpt oss att ta fram en standard för Örebro kommun, hur vi i fortsättningen vill utforma våra administrativa lokaler. Det spelar ingen roll vilken typ av miljö Anna befinner sig i, hon kommer till sin rätt oavsett. Anna är mån om att slutresultatet ska få vår vardag att fungera på bästa möjliga vis.”

Lars Thornberg, chef för lokalförsörjningsavdelningen, Örebro kommun

”Det har varit väldigt bra att arbeta med Anna, hon är engagerad som få. Hon har tagit tag i våra frågor på ett bra sätt och det är engagemanget som gör att hon sticker ut från mängden. Hon släpper inga frågor och de frågor hon får till sig driver hon på ett bra sätt. Anna har full kontroll på allt och hon fokuserar på det hon håller på med. Vi kommer garanterat att använda oss av henne i nya projekt och jag skulle varmt rekommendera henne.”

Ulf Wennlöf, projektledare, Örebroporten

 

En funktionsnedsättning innebär ofta livslånga nedsättningar av fysiska och psykiska funktioner där de två största grupperna har nedsatt rörelse- och eller orienteringsförmåga. Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitivförmåga (utvecklingsstörning, hjärnskada). En annan grupp är de med allergi och överkänslighet. Totalt är detta en stor grupp människor med olika behov. Konsekvenserna av en funktionsnedsättning beror i hög grad på miljöns utformning. Det finns dock många sätt man kan uppfylla reglerna på, både bra och dåliga. Låt oss fokusera på de bra sätten.

 

Viktiga målpunkter så som trappor, ramper och gångytor ska vara lätta att upptäcka. Här utgör det taktila och visuella ledstråket en viktig grund som leder fram till receptionsdisken. Ett ledstråk som har tydliga färgkontraster och olika material som kan uppfattas med teknikkäpp. I och med att vi i detta projekt har använt en befintlig byggnad har det funnits många utmaningar och prioriteringar som behövts göras. Som exempel behövde vi leda besökaren 90 grader i en första manöver. Här har vi därför jobbat med ett kompletterande visuellt formspråk på väggarna för att göra det extra tydligt var besökaren ska gå. Taktil och visuell markering av rampens början och slut är också viktigt, samt val av lutningen på rampen för att det ska gå att ta sig upp med rullstol utan att den ska riskera att välta.

 

Infälld belysning i ledstången kompletterar tydligheten i ledstråket och hjälper till att visa vägen för besökaren. En tydlig färgkontrast mellan ledstången och väggen bakom gör att den är enkel att hitta och få grepp om, samtidigt har hänsyn tagits till byggnadens historia i materialval och formspråk för ledstången.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För flera av grupperna med funktionsnedsättningar är det viktigt med en överblickbarhet när man kommer in i lokalerna, vilket även gör det lättare för alla att hitta  med eller utan funktionsnedsättning. Det ska vara tydligt att se var man ska gå och var man gör vad i lokalen, en enkel och logisk planlösning. Samtidigt är ett Servicecenter en arbetslokal som ska fungera bra även utifrån personalens behov med ett naturligt arbetsflöde och säkerhet, till exempel utifrån flyktvägar. Takets vackra former i stuckaturen går här igen i utformningen av ledstråket och knyter ihop det med helheten. Ledstråket leder in genom lokalen till både nummerlappsautomaten och vidare till receptionsdisken och mot besöksrummen. Pelare, som man i befintliga lokaler har mindre möjlighet att påverka, har vi valt att göra randiga vilket ger en bra färgkontrast oavsett som det finns en ljus eller mörk vägg bakom.  

Färgkontraster i lokalen är viktiga för synskadade för att tydligt markera gränsen mellan golv och väggar samt möblerad och ommöblerad yta. Därför har vi även på möblerna använt oss av just detta. Det gör det tydligt var sittplatser finns och man riskerar inte att snubbla på saker på vägen dit. Även det stora schaktet har fått mörkblå hörn för att vara lätta att upptäcka och inte krocka med. Taket är försett med undertaksplattor som absorberar ljud bra, men är även kompletterat med extra isolering ovanför plattorna för att förbättra akustiken ytterligare.

 

Väl framme vid receptionsdisken, som med sina färgkontraster är enkel att hitta, kommer man lätt intill med rullstol eller skoter, samtidigt som det finns möjlighet att som besökare stå vid sidan av den lägre disken. Med hjälp av en sitta/stå stol har personalen möjlighet att möta besökarens blick på samma nivå. Belysningen på personalens ansikte är viktig för att underlätta för besökaren att se munrörelser som till exempel vid läppavläsning. En mörkare vägg bakom receptionsdisken har även målats för att tydliggöra ansiktena på personalen. Vid behov finns också ljusa väggpartier. För att inte blända besökaren har fönstret bakom receptionsdisken försätts med en glasskiva med färgad film. Vid varje receptionsplats finns en separat hörslinga för att möjliggöra för personer med hörapparat att enklare föra ett samtal med personalen. Nummerdisplayer till kölappssystemet har valts med vitt ljus i stället för det vanligare röda. Det vita ljuset ger en bättre färgkontrast framför allt för personer som är färgblinda.

 

 

 

 

Integrerat i den lägre delen av receptionsdisken finns en utdragbar skrivskiva som underlättar för den sittande i rullstol att komma intill. Hade man i stället ökat djupet på den fasta skivan, skulle avståndet mellan personalen och besökaren kunna kännas opersonligt. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I den lägre delen av receptionsdisken finns även uttag för att kunna ställa i från sig sin käpp eller krycka/kryckor. Dessa uttag finns på båda sidor om skrivskivan för att tillgodose behoven för dem med två kryckor eller för att fungera lika bra för både höger- och vänsterhänta. Utformningen på uttaget hindrar kryckan från att ramla, vara svår att nå eller sätta krokben för någon annan.

 

Touchskärmar finns i lokalen för att personalen ska kunna visa för besökaren hur man navigerar på kommunens hemsida för att hitta informationen man söker. Samtidigt kan besökaren själv söka information. Höjdplaceringen av skärmarna är vald för att de ska kunna passa och användas av både sittande och stående. Utrymmet framför skärmarna är anpassat så att det ska vara enkelt att komma intill och vända med rullstol. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En trapphiss tar den som inte har möjlighet att gå upp för trappan vidare upp till besöksrummen. Hissens storlek är vald för att rymma en eldriven rullstol enligt Boverkets byggregler. Hissen har en kontrasterande färg mot väggen bakom, vilket gör den enklare att upptäcka. På väggen ovanför trappan finns ljudabsorbenter som håller ljudnivåerna nere i väntrummet där uppe.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trappor, ska som tidigare nämnts, vara lätta att upptäcka och framkanten på trappavsatsen och nedersta trappsteget ska vara utmärkta på ett avvikande sätt. Den svarta färgen på prickarna syns bra på den vita marmorn och storleken på prickarna, och avståndet däremellan, är bestämt i detalj. Allt för att ingen ska missa nivåskillnaden och ramla i eller utför trappan. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Även i väntrummet till besöksrummen är den möblerade ytan tydligt avgränsad och möblerna syns tydligt mot golvet. Olika typer av sittmöjligheter erbjuds för att passa olika behov.

 

Glasväggarna in mot besöksrummen är tydligt markerade med svarta och vita prickar som gör dem enkla att upptäcka oavsett om det är ljust eller mörkt i rummet. Prickarna slingrar sig fram och täcker in höjdplaceringen så att de är lätta att se för både långa och korta, stående eller sittande. Inne i besöksrummen finns det olika typer av stolar för att passa vid olika behov. Några är extra höga och några är extra breda – en kombination av båda. För att enkelt hitta den stol man har behov av har stolarna olika färg på ryggdynorna utifrån typ av stol. Två av besöksrummen är utrustade med hörslinga och till de andra rummen finns det en mobil väska med hörutrustning som kan användas vid behov. Utrustningen kan även användas vid samtal i väntrummet eller på annan plats.

 

Besöksrummen är skyltade med taktila skyltar med relief, upphöjd text och punktskrift. De är placerade så att både stående och sittande ska kunna läsa dem. Alla skyltar vid samtliga dörrar är placerade på samma sätt, på väggen vid dörrhandtagets sida vilket underlättar för den synskadade besökaren att hitta den, alternativt veta var de ska leta efter dörrhandtaget. Man riskerar heller inte att få dörren på sig om man står och läser skylten samtidigt som någon öppnar dörren. Texthöjden är anpassad efter det troliga läsavståndet och det måste vara enkelt att komma nära för att kunna läsa eller avläsa texten. Val av font är också viktigt så att det lätt ska gå att avläsa texten med fingrarna. Man ska därför inte använda slingriga eller kursiva bokstäver, seriffer – alltså klackar på bokstäverna eftersom att de försvårar avläsning. 

 

 

Även i ett par av besöksrummen finns det en mörk vägg på samma sätt som vid receptionsdisken. Färgen framhäver teckenspråkstolken och gör det lättare att se alla handrörelser liksom munrörelser på personen som pratar. 

 

Självklart har även barnen fått en egen hörna, utrustade med mjuka leksaker som inte låter mycket när de staplas eller välter. Det hjälper till att hålla ljudnivåerna nere vilket är speciellt viktigt för personer med hörselnedsättningar som kan besväras av den typen av höga ljud.

 

Skyltarna för toaletterna är i grunden utformade på samma sätt som skyltarna för besöksrummen. Toalettskyltarna har dessutom symboler som är viktiga för gruppen med kognitiva funktionsnedsättningar och underlättar även för turister och övriga besökare. 

 

På samma sätt som vi leds in i lokalen leds man som besökare avslutningsvis ut ur lokalen med hjälp av grafiska former.

Foto - Terése Andersson, Heart and soul